Sagan om ett hjärta

Känns lite trist faktiskt att detta är mitt sista riktiga sommarlov. Nästan sommar kommer jag att ha tagit studenten och då är det bara ut i livet som gäller. Jobba och slita utan vare sig lata dagar i solen där man inte behöver tänka på någonting. Nä, sommarlov  är sannerligen något jag kommer sakna. Eller ja, lov överhuvudtaget.  För när man får semester från jobbet är det  väl tänkt att  man ska pyssla en massa med huset eller köra runt barnen till diverse aktiviteter. Lov går helt enkelt ut på att göra så lite som möjligt så långt bort från skolan som möjligt.

Apropå skolan, bara 20 dagar kvar innan det drar igång igen; 08.10 på morgonen. Värsta är att det är meningen att jag ska gå till fem redan första dagen. Det kommer blir ett tufft schema iår. Jag hoppas verkligen att jag kommer hinna med Momme.

Han har föresten blivit en riktig tjockis nu. Var ute tillsammans med J i fredags och hälsade på honom. Han är rund som en tunna, sadeln låg helt fel. Kommer jag ut någon dag till blir det allt till att rida barbacka.

J och jag ska till hans syrra i morgon. Vattna blommorna och sova över. Nog för att det är privat ute i stugan, men det känns fortfarande skönt att verkligen komma till en lägenhet där bara vi är. Längtar efter att få bo med honom, samtidigt som det skulle kännas vemodigt att flytta hemifrån och flytta ifrån alla kompisar. Flytta ifrån mitt liv. Samtidigt vill jag nog inget hellre ibland än att komma bort, skapa nya kontaker, uppleva nya saker. Mitt sista sommarlov - sen väntar världen.